Ordlista för möten

På möten används ofta termer som kan kännas främmande. Här presenterar vi de vanligast förekommande facktermerna i mötesteknik. 

A


Absolut majoritet/majoritet

har det förslag som får mer än hälften av de avgivna rösterna.


Acklamation

är när mötet säger ja eller nej till de förslag som förts fram under diskussionen.


Adjungera

är att tillfälligt knyta en sakkunnig till en styrelse eller till annat motsvarande uppdrag.


Ajournering

betyder en paus i mötet. Man kan ajournera sig i tio minuter för en paus,
men också flera dagar.


Ansvarsfrihet

friskrivning från ansvar.


Arbetsordning

bestämmer i vilken ordning mötet skall genomföras.


Avslagsyrkande

är att föreslå mötet att säga nej till ett förslag.


B


Beslutsordning

är den turordning i vilka förslagen läggs fram för mötet när man ska fatta beslut.


Bordläggning

innebär att man skjuter upp beslutet till ett senare tillfälle.


D


Dagordning / Föredragningslista

en lista över de ärenden som ska tas upp på ett möte och i vilken ordning de ska tas upp.


E


Enhälligt beslut

när alla röstberättigade röstar på samma förslag.


F

Försöksvotering

brukar man pröva när någon begärt votering. Då prövas styrkeförhållandena mellan förslagen genom handuppräckning. Mötesordförande förklarar hur han/hon uppfattat mötets mening. Tycker man att ordförandes uppfattning är fel, begär man rösträkning.


J

Justeringspersoner / Justerare

personer, valda på mötet, som kontrollerar så att protokollets innehåll stämmer överens med mötet. De ska signera protokollet så att det tydligt framgår vem som har justerat protokollet.


K


Klubbslag

Ska ske kraftfullt för att markera att beslut har fattats och därmed träder i kra


Konstituera

skapa eller bilda något. fördela uppdrag inom styrelsen exempelvis efter årsmötet.


Kontrapropositionsvotering

Förberedande votering som görs för att få fram motförslag till huvudförslaget i huvudvoteringen. Två av förslagen sätts mot varandra åt gången tills det enda förslag föreligger, som ställes mot huvudförslaget.


Kvalificerad majoritet

när stadgarna kräver mer än hälften av rösterna för att ett beslut ska gälla.


M


Motioner

är de skriftliga förslag som kommit in från medlemmarna i olika sakfrågor. 


N


Nominera

föreslå / utse en kandidat som står till förfogande vid personval.


O


Ordningsfråga

ärende som kan tas upp när som helst under ett möte, t.ex. för att lämna sakupplysning eller anmärka på ordförandens sätt att leda mötet.


P


Presidium

består av valda funktionärer som ska leda mötet (mötesordförande och mötessekreterare).


Proposition

förslag från styrelsen


Propositionsordningen

föreslås av ordförande och innebär att denne föreslår i vilken ordning man ska rösta om de olika förslagen. Mötet ska därefter godkänna propositionsordningen.


Protokoll

Skriftlig sammanställning av beslut eller överenskommelse. Vanligtvis antecknas endast frågans innehåll samt beslut (beslutsprotokoll). Någon gång kan även debatt refereras (debattprotokoll). Protokoll ska justeras.  


R


Relativ majoritet

får det förslag som får flest röster – även om det är mindre än hälften av rösterna.


Remiss

innebär att en fråga lämnas över till, exempelvis styrelsen, för att de ska yttra sig och säga
vad de tycker. Man kan också remittera frågan till andra grupper.


Replik

Kort inlägg i debatten i anslutning till tidigare eget och annans inlägg; replik bryter talarlistan.


Reservation

Kan anmälas i samband med beslut och innebär att man ej är medansvarig till beslutet. Reservation kan vara blank (endast ett konstaterande) eller motiverad. Reservationen ska tas till protokollet. En annan form är att anmäla och få antecknat att man ej deltagit i beslutet. 


Revision

Granskning av räkenskaper och förvaltning i övrigt t ex genomgång av protokoll. Fullgörs av revisorerna.


Revisionsberättelse

Revisorernas redogörelse med bl a förslag om ansvarsfrihet för styrelsen.


Röstlängd

Förteckning över de som har rätt att rösta.


Rösträknare

De som utses att räkna avgivna röster vid votering.


S


Sakyrkande

Förslag i sakfråga om åtgärd som tycker bör vidtas.


Sluten omröstning

Rösträkning med valsedlar.


Stadgar

Regler om hur en förening ska arbeta. Stadgeändring kan ofta ske genom beslut av två årsmöten med viss tids mellanrum. 


Streck i debatten

Sättes efter beslut av mötet på talarlistan. Kan begäras när som helst under mötet. Bifalls det, får ingen mer sätta upp sig på talarlistan, utöver de som anmäler sig omedelbart. Innan  streck sätts ska möjligheten ges att begära ordet och framställa yrkanden.


Suppleant

Ersättare som inträder för ordinarie ledamot när denne har förfall. I vissa föreningar kallas suppleanterna till alla sammanträden och har yttrande och förslagsrätt men ej rösträtt i den mån vederbörande ej ersätter ordinarie ledamot. I vissa fall är suppleanterna personliga d.v.s. inträder för viss ledamot. 


T


Talarlista

Lista över personer som begärt ordet. Förs av ordförande. Talarlistan får ej brytas av andra inlägg än korta repliker eller diskussion i ordningsfråga.


Tidsbegränsning

innebär att varje talare bara får prata ett visst antal minuter. Kan införas när som helst under mötet.


Tilläggsförslag

innebär att man föreslår ett tillägg till ett redan väckt förslag.


U


Upplysning

Sakupplysning som avser rätta till uppenbara (eller risk för) missuppfattning. Den kan lämnas vid sidan av talarlistan.


Utslagsröst

Tillkommer ordförande vid lika röstetal, varigenom det förslag denne stöder vinner. Ordförande kan sålunda i vissa lägen ha två röster. Metoden används ej vid personval då i stället lotten får avgöra.


V


Votering

betyder omröstning, exempelvis handuppräckning eller med röstsedlar om det handlar om personval. 


Y


Yrkande

förslag till beslut.


Å


Återremiss

innebär att mötet tycker att ärendet bör utredas ytterligare. Ärendet kan till exempel
skickas tillbaka till styrelsen. 


Ö


Öppen omröstning

Att rösta med handuppräckning eller namnupprop.


Överläggning

är en allmän diskussion och meningsutbyte under mötet. Förekommer ofta innan beslut fattas.

_________________________________________

Senast uppdaterad 20 mars 2021

Så fungerar föreningen

Årsmötet

Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ och består av medlemmarna.

Revisorerna

Revisorerna utses av Årsmötet och deras uppdrag är att utöva tillsyn över styrelsens arbete med förvaltning och räkenskaper.

Styrelsen

Styrelsen är föreningen Upprors verkställande organ och ansvarar för föreningens förvaltning och räkenskaper. 

Stadgarna

Föreningen Uppror är en ideell förening som drivs av medlemmarna. Stadgarna lägger grunden för verksamheten. 

Valberedningen

Valberedningen utses av Årsmötet och deras uppgift är att bereda kandidater till olika valbara förtroendeposter till Årsmötet.

Ekonomi

Föreningen Uppror finansieras huvudsakligen av inkomster från medlemsavgifter, men också från partnerskap och sponsring. 

Som medlem i föreningen Uppror stödjer du vårt arbete för lägre skatter och mindre slöseri av skattemedel, samt för ökad demokrati och en vettigare och mer rättvis miljö- och klimat-, och transportpolitik. 


Bli medlem för enbart 100 kr i medlemsavgift för 2021. 

Betala via Swish eller bankgiro. 

5352-6729

Opinionsarbete tar tid och kostar pengar, och många små slantar blir tillsammans mycket. Vi arbetar huvudsakligen ideellt, men har fortfarande många utgifter och kostnader.


Genom att skänka en gåva eller donera en summa ger du föreningen Uppror möjlighet att arbeta för att nå målen.

 

Bidra med en liten gåva idag!


Du kan också bli månadsgivare på Donorbox eller genom att lägga till en månatlig överföring från din internetbank till vårt bankgiro. 

Bli medlem

Ge en gåva eller donation

Copyright © Alla rättigheter förbehållna